Lymfactin - Läkemedelsprövning

Dessa sidor är endast ämnade för svenska patienter. Finska patienter: trygg här.

Den pågående andra fasens (Fas 2) kliniska läkemedelsprövning AdeLE (”Adenoviral gene therapy for the treatment of LymphEdema”, dvs. adenovirusbaserad genterapi som behandling för lymfödem) är en randomiserad, dubbel-blind, placebo-kontrollerad effektivitets-, säkerhets- och tolerabilitetsprövning där Lymfactin studeras i kombination med en lymfkörteltranslantationsoperation, som behandling mot lymfödem, som orsakats till följd av bröstcancerbehandling. Hälften av forskningspersonerna får en dos av Lymfactin-prövningsprodukt och hälften får placebo (dvs. icke-verksamt ämne). En lymfkörteltransplantationsoperation utförs på alla forskningspersoner, vilket forskningspersonerna kan ha nytta av oberoende av gruppen hen tillhör, dvs. Lymfactin- eller placebo-gruppen.

Målet med AdeLE-prövningen är att utreda effektiviteten, säkerheten och tolererbarhet av Lymfactin-prövningsprodukten, som nu utvecklas, vid behandling av sekundärt lymfödem, ett lymfödem som uppkommit till följd av bröstcancerbehandling, när Lymfactinet kombineras med den konventionella behandlingen, dvs. lymfkärlstransplantationsoperationen. Under prövningen uppföljs behandlingens verkan på lymfödemet, forskningspersonens livskvalitet och läkemedlets säkerhet, dvs. uppkomsten av eventuella biverkningar. Dessutom utreds både produktens omsättning i kroppen samt olika nya undersökningsmetoder för bedömningen av symptom orsakade av lymfödem.

Prövningen utförs som en randomiserad och dubbel-blind prövning, vilket betyder att forskningspersonerna indelas slumpmässigt i behandlingsgrupper där den ena gruppen får placebo (icke-verksamt ämne) och den andra får Lymfactin. Under prövningens gång vet varken forskningspersonen, den behandlande läkaren eller någon annan, i vilken grupp forskningspersonen behandlas. Detta försäkrar en opartisk bedömning av resultaten.

Ungefär 40 forskningspersoner kommer att delta i AdeLE-prövningen både i Finland och i Sverige.
Lymfactin kombinerat med en lymfkörteltransplantationsoperation har tidigare studerats hos 15 forskningspersoner i en klinisk prövning som utförts i Finland. Ingen av de personerna hade några alvarliga biverkningar.

Personer i åldrarna 18 – 70 år, som har utvecklat lymfödem till följd av bröstcancerbehandling, kan delta i prövningen. I prövningen kommer ungefär 40 forskningspersoner att delta i Finland och Sverige vid universitetssjukhusens plastikkirurgiska kliniker.

Prövningsläkaren, dvs. plastikkirurgen, bedömer varje forskningspersonens lämplighet mer ingående i början av prövningen. För de forskningspersoner som villkoren för deltagande inte uppfylls berättas orsakerna till förhindren. Alla dessa kommer att få samma hälsovård i framtiden som de normalt skulle få.

De väsentliga villkoren för deltagande är:

  • 18 – 70 år, icke-rökare, normalviktig eller lite överviktig (BMI 18 – 32) kvinna elller man, som har utvecklat lymfödem till följd av bröstcancerbehandling
  • Det har gått två år sedan en bröstcanceroperation eller någon annan aktiv cancerbehandling (cytostatika-/cellgifts- och/eller strålbehandling; ej hormonell behandling) har utförts och under denna tid har inte ett återfall av bröstcancer upptäckts
  • Under bröstcanceroperationen har ett lymfkörtelprov tagits och/eller lymfkörtlar avlägsnats, där det kan ha funnits metastaser i högst 9 lymfkörtlar.
  • Forskningspersonen behöver en kompressionsärm för behandling av lymfödemet
  • Volymen av den svullna övre extremiteten är minst 10 % större än den friska sidans extremitet, då ingen kompressionsärm använts på den svullna övre extremiteten under 7 dagar
  • En grop uppstår i den svullna övre extremiteten när man trycker till med fingret efter att kompressionsärmen avlägsnats
  • Lymfödem har pågått i mindre än 5 år

Deltagandet i denna prövning är helt frivilligt. Forskningspersonen kan välja att inte delta i prövningen, avsluta prövningen eller dra tillbaka sitt samtycke när som helst utan att behöva uppge någon särskild förklaring. Detta kommer inte att påverka forskningspersonens nuvarande eller framtida vård.

Om en forskningsperson bestämmer sig för att avbryta prövningen i förtid kommer de uppgifter som samlats in innan hen tog tillbaka sitt samtycke att fortsätta användas i utvärderingen av prövningen, om det är nödvändigt för att säkerställa prövningens kvalitet eller prövningsläkemedlets säkerhet.

Det finns ingen behandling som botar lymfödem och inga marknadsgodkända läkemedel mot lymfödem. Nuvarande behandlingar, såsom användningen av en kompressionsärm, lymfterapi och motion, kan lindra symptom men ingen botande behandling finns. För behandling av sjukdomen kan även en kirurgisk lymfkörteltransplantationsoperation, som reparerar det lymfatiska systemet, övervägas.

Sponsorn för denna prövning är det finländska läkemedelsföretaget Herantis Pharma Oyj.

I Sverige utförs prövningen av specialistläkare i plastikkirurgi.

  • Prof. Maria Mani (Akademiska sjukhuset i Uppsala), prövningens ansvariga läkare i Sverige
  • Martin Halle (Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm)

Prövningens ansvariga läkare i Finland är docent Anne Saarikko, specialistläkare i plastikkirurgi. De övriga specialistläkarna i plastikkirurgi som utför prövningen är

  • Sinikka Suominen (Tölö sjukhus, Helsingfors)
  • Pauliina Hartiala (Tyks, Åbo)
  • Juha Kiiski (Tays, Tammerfors).

Deltagandet i prövningen räcker ungefär två år, vilket inkluderar ungefär 14 besök samt lymfkörteltransplantationsoperationen. Dessutom följs forskningspersonens hälsotillstånd upp till fem år från början av deltagandet i prövningen. Telefonkontakt med den deltagande forskningspersonen kan också höra till prövningen.

Prövningen utförs som en placebo-kontrollerad och dubbel-blind prövning. Detta betyder att hälften av forskningspersonerna får Lymfactin i samband med operationen medan den andra hälften får placebo (dvs. en fysiologisk koksaltslösning som motsvarar människoblodets sammansättning). Varken prövningsläkaren eller forskningspersonen vet vilken produkt forskningspersonen får. Inte heller kan dessa påverka vilken grupp forskningspersonen slumpmässigt väljs till.
Jämförelsen mellan placebo och Lymfactin är nödvändig för att Lymfactinets effektivitet som behandling mot lymfödem kan bedömas opartiskt. Dubbel-blindningen görs för att kännedomen om Lymfactinets administration inte skall påverka bedömningen av prövningens resultat.

Behandlingen som ges i samband med prövningen inkluderar alltid en kirurgisk åtgärd, en lymfkörteltransplantationsoperation, kombinerat med administrering av prövningsprodukten. Under operationen avlägsnas forskningspersonens egen mjukvävnad med lymfkörtlar från ljumskområdet. I den avlägsnade vävnaden injiceras prövningsprodukten före vävnaden transplanteras in i armhålan. För en del av forskningspersonerna kan denna operation göras i samband med en bröstrekonstruktionsoperation. Efter operationen övervakas forskningspersonen på sjukhus under en 5 – 7 dygns tid. Lymfactin eller placebo ges under prövningen endast en gång i samband med lymfkörteltransplantationsoperationen, som beskrivs ovan.

Mer information om besöken och åtgärderna under besöken, såsom provtagningar och kameraundersökningar hittar ni i forskningspersoninformationens bilaga med prövningens tidtabell.

Inga förändringar i forskningspersonens nuvarande medicinering under tiden 14 dagar före operationen till 30 dagar efter operationen rekommenderas. Ändå bör speciellt användningen av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, sk. COX-2-hämmare, avslutas två veckor före operationen och användningen kan påbörjas först fyra veckor efter operationen. Anledningen till begränsningen är att tidigare forskning visade att COX-2 gynnar nybildning av lymfkärl och därför är det teoretisk möjligt att COX-2-hemmare förhindrar lymfkärltillväxt. De vanligaste antiinflammatoriska smärtstillande läkemedlen, såsom ibuprofen, naproxen och diklofenak, är inte COX-2-hämmare.

Alla förändringar i läkemedelsanvändningen, såsom påbörjandet av nya läkemedel eller en förändring i doseringen av något läkemedel, bör först diskuteras med prövningsläkaren. Forskningspersonen bör också informera andra läkare som behandlar hen om deltagandet i denna prövning. Ett samtidigt deltagande i en annan läkemedelsprövning är inte tillåtet.

Efter operationen bör alla kvinnor och män som deltar i prövningen och är i fertil ålder använda ett pålitligt preventivmedel under sex månader.

Det är möjligt att deltagandet i denna prövning inte gynnar forskningspersonen. Eftersom det ännu är frågan om den andra kliniska prövningen för Lymfactin, finns ännu ingen kännedom om Lymfactinets eventuella effekter. Prövningen bidrar ändå till att utreda säkerheten och effekten av den kombinerade behandlingen (Lymfactin kombinerat med lymfkörteltransplantationsoperation), vilken kan medverka i utvecklingen av en bättre behandling mot lymfödem och således hjälpa patienter med lymfödem i framtiden.

Förenandet av lymfkörteltransplantatet med den skadade vävnaden i armhålan och möjligtvis skapandet av nya lymfkärl kan lindra lymfödem och på så sätt förbättra forskningspersonens tillstånd oberoende av vilken grupp forskningspersonen tillhör, dvs. Lymfactin- eller placebogruppen.

Forskningspersonen får information om sitt eget hälsodata från läkarbesök och -undersökningar som gjorts under prövningens gång.

Möjliga risker med lymfkörteltransplantationsoperationen är infektion i eller blödning från såret i ljumsken, armhålan eller bröstet, fördröjd sårläkning eller transplantatets vävnadsdöd (nekros) eller partiell vävnadsdöd. Även vävnadsvätskans ansamling i operationsområdet samt domningar och smärta från operationssåren är möjliga. Den operationsrelaterade risken för lymfödem i den nedre extremiteten är teoretisk, alltså är dess uppkomst väldigt osannolik.

Även Lymfactin-prövningsprodukten kan förorsaka biverkningar. Eftersom det är frågan om en produkt i utvecklingsskedet, är alla möjliga biverkningar ännu inte kända. Feber och förkylningsliknande symptom kan uppkomma som biverkningar, och levervärden kan stiga tillfälligt. Från doseringsområdets operationssår i armhålan kan sårutsöndringsvätska, som innehåller läkemedelsviruset, trängas ut ännu efter utskrivning från sjukhuset. På grund av den teoretiska infektionsrisken bör forskningspersonen och alla som bor i samma hushåll som forskningspersonen sköta om sin handhygien. I samband med utskrivningen får forskningspersonen hemvårdsinstruktioner med en beskrivning om allt från skötseln av operationssåret till hygienen. Eftersom viruset inte kan föröka sig och är mottagligt för människans immunförsvar, förväntas inte att sårutsöndringsvätskan kunde förorsaka någon virusinfektion eller någon annan biverkning åt forskningspersonen eller hens familjemedlemmar. I värsta fall kunde infektionen jämföras med en vanlig luftvägsinfektion.

Det finns även en teoretisk risk att den vaskulära endoteltillväxtfaktorn VEGF-C skulle befrämja uppkomsten av elakartade tumörer. Risken anses vara minimal, eftersom mängden av VEGF-C är liten i denna prövning, dess verkan är kortvarig (högst några veckor) och läkemedlet produceras endast i ett litet område i kroppen. Lymfactin injiceras inte heller direkt i det skadade området utan i transplantatet från ljumskområdet, där förekomsten av latenta cancerceller är osannolik.

Deltagandet i prövningen kan även medföra oväntade biverkningar.

Både Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea i Finland och Läkemedelsverket i Sverige har bedömt Lymfactinets säkerhet och på basen av sin bedömning beviljat tillstånd till denna kliniska prövning som nu utförs.

Om det kommer fram ny relevant information gällande prövningsproduktens säkerhet, kommer prövningsläkaren att omedelbart ta kontakt med forskningspersonerna. Prövningsläkaren eller prövningens sponsor kan bli tvungen att avbryta prövningen eller forskningspersonens deltagande i prövningen i förtid.

Deltagande i prövningen är gratis för deltagande forskningspersonen och rimliga reseavgifter ersätts. Det första screeningsbesöket, dvs. besöket där forskningspersonens lämplighet för deltagande bedöms, är ett avgiftsbelagt poliklinikbesök.

Lymkörteltransplantatoperationen och tillhörande åtgärder är avgiftsbelagda för forskningspersonen enligt lokalt regelverk, eftersom det är frågan om en sedvanlig behandling av lymfödem.

En ersättning betalas åt prövningssjukhusen för genomförandet av prövningen. En skild ersättning betalas både åt prövningsläkarna och annan prövningspersonal för utförandet av prövningen. Herantis Pharma Oyj ansvarar för prövningens finansiering.

Sponsorn för denna prövning är det finländska läkemedelsföretaget Herantis Pharma Oyj.

Prövningsläkaren kommer att diskutera med forskningspersonen i god tid om vården efter prövningens slut. Forskningspersonen kommer att informeras om de tillgängliga alternativen för den bästa och mest effektiva behandlingen för hens sjukdom.

Alla resultat från prövningen är konfidentiella och behandlas endast med hjälp av en kod.
Endast sjukhuscentralens personal, varav alla har tystnadsplikt, har tillgång till koden och känner till forskningspersonernas identitet. Prövningens sponsor får ingen information om forskningspersonernas identitet.
Alla insamlade personuppgifter, forskningspersonens svar och resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Vid databearbetningen kommer forskningspersonens data kodas. Bara kodade prövningsdata kommer överföras till prövningens sponsor, Herantis Pharma Oyi, och till sponsors samarbetspartners så att forskningspersonen inte är direkt identifierbar.

Resultaten från prövningen kommer eventuellt att publiceras i medicinska tidskrifter och presenteras under vetenskapliga konferenser, möten och seminarier. Information som samlats från prövningen kommer eventuellt att ges åt läkemedelsmyndigheter eller sponsorns samarbetspartner för noggrant definierade ändamål. Forskningspersonens identitet kommer aldrig att avslöjas i någon rapport eller presentation eller överlämnas åt andra organ, såsom till exempel försäkringsbolag.

En engelskspråkig beskrivning av prövningen finns till påseende i ClinicalTrials.gov-databasen och efter prövningens slut kommer ett sammandrag av resultaten att publiceras i nätsidan. Nätsidan kommer inte att innehålla information som skulle kunna identifiera forskningspersonen. Vid sidan om ClinicalTrials.gov-nätsidan fås mer information av prövningspersonalen.

För att säkerställa att prövningen har genomförts ändamålsenligt och för att säkerställa att data som samlats in om forskningspersonerna är korrekt, kommer vissa behöriga personer att ha tillgång till forskningspersonernas medicinska journal. En behörig representant från Läkemedelsverket eller en utländsk läkemedelsmyndighet kan eventuellt be om tillgång till forskningspersonernas medicinska journal för att kontrollera att prövningen genomförts ändamålsenligt.

Prövningens registerhållare är Herantis Pharma Oyj i den mån där den samlade informationen inte innehåller namn eller födelsedatum (sk. kodad information), och de ovannämnda sjukhusen i den mån där informationen innehåller namn och födelsedatum (sk. icke-kodad information). Registerhållarna ansvarar för att obehöriga inte får tag i personuppgifterna som samlats in under prövningen och den lagenliga behandlingen av dessa.

Den nationella patientförsäkringen gäller även i kliniska prövningar. Dessutom har sponsorn undertecknat en försäkring som täcker medicinska kostnader för skada och sjukdomstillstånd som anses orsakad av forskningspersonens deltagande i denna prövning. Om en forskningsperson anser att hen lidit skada till följd av deltagandet i prövningen ska hen vända sig till sin prövningsläkare.

Finlands läkemedelsmyndighet (Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea) och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts etiska kommitté har godkänt utförandet av prövningen vid universitetssjukhusen i Helsingfors, Åbo och Tammerfors i Finland. I Sverige har myndigheterna (Läkemedelsverket och Etiska kommittén i Uppsala) godkänt prövningen i Stockholm och Uppsala.